Goda exempel

Share

Ekologisk bakverkstad – en dröm som blev verklighet
cumpane-208x300cum pane ekologisk bakverkstad” i Majorna, Göteborg, ligger i lokaler som varit bageri sedan huset byggdes någon gång på trettiotalet. Här har Christiane Edberg och hennes man Robin förverkligat en dröm och på plåtarna ligger varma, doftande bröd, bullar och småkakor. Men inte vilka bröd som helst, här görs till exempel osötat surdegsbröd i stenugn och sötebröd med enbart ekologiska råvaror.cum pane är ett litet kravcertifierat hantverksbageri där kvalitet går före stordrift. Jästen importeras från Tyskland och är ekologisk. Mjölet kommer från Limabacka kvarn i norra Halland. Det är en ekologisk kvarn som har varit kravgodkänd i 15 år. Mjölpåsarna är märkta med vilken av de tio odlarna som finns inom två mils radie från kvarnen som är avsändare. Allt går i linje med Christiane och Robins idéer om en ekologiskt hållbar drift. Robin har varit bagare i över 16 år, Christiane är företagsekonom och kvalitets- och miljösamordnare. Tillsammans har de funderat och fantiserat i många år om ett ekologiskt bageri.
För cirka tre år sen gick de från ord till handling och började leta efter en lämplig lokal.
– För två år sen hittade vi äntligen en som skulle bli ledig och som passade våra krav, säger Christiane.
De fick ungefär ett år på sig att planera och den 15 april 2008 öppnades dörrarna till cum pane.
– Vi fick en mycket bra start, med till exempel en notis i Göteborgs Posten som direkt gav många kunder.
Cum pane är latin och betyder ”den du delar bröd med”, därav ord som kompis och kompanjon.
Och med rådgivning från Coompanion beslöt Christiane och Robin att istället för aktiebolag satsa på en ekonomisk förening. – Det var också ett logiskt steg för oss att ta kontakt med Ekobanken, där vi blivit väl mottagna. De har även fått en kreditgaranti från KGF som de har som buffert.– Vi ser mycket ljust på framtiden, säger Christiane. Intresset för kvalitet har ökat och det finns en växande insikt om fördelarna med ett ekologiskt tänkande.

TIPS TILL ANDRA:
Se till att inte fastna enbart i ekonomiska tankar, företagande handlar om så mycket mer.

 

”Det behövs många, många sociala kooperativ”
– Det behövs många, många sociala arbetskooperativ, säger Elisabet Mattsson, marknadschef på Vägen ut! kooperativen.
Kreditgarantiföreningen gör det möjligt för fler kooperativ att förverkliga sina idéer.
– Föreningen har kunskap att bidra med och kan därmed motverka den rädsla som finns på bankerna till att låna ut pengar åt kooperativa projekt.
Dagens arbetsmarknad blir allt tuffare och många människor får inte ens chansen, trots att de både vill och kan arbeta.
Vägen ut! kooperativen startades 2002 för missbrukare och kriminella. Idag har de vuxit och utvecklats som sociala företag och är inriktade på alla som hamnat utanför arbetsmarknaden.
Kooperativen säljer dels arbetsträning och boende till kriminalvård och socialtjänst, dels skapar de arbetsplatser som producerar och konkurrerar på en öppen marknad.
De har 32 anställda i sju olika företag och är en viktig del av arbetsmarknaden.
– Jag anser att det är bara finns en bråkdel av de sociala kooperativ som skulle behövas, säger Elisabet Mattsson. Ett snabbt överslag visar till exempel att det finns 40-50 000 människor utan arbete i Göteborg. Ett socialt kooperativ skulle kunna vara ett avgörande vägskäl för många fler.
Det är ofta svårt – inte minst ekonomiskt – att starta ett kooperativ, även om både idéer och eldsjälar finns. När ett kooperativ kommer till en bank med sina idéer får de ofta lite gehör för dessa. Det är svårt att räkna ut lönsamheten med vanliga ekonomiska mallar. Privata säkerheter finns oftast inte eftersom delägarna i sociala företag har stått utanför arbetsmarknaden.
– Det är här Kreditgarantiföreningar kommer in, de kan erbjuda säkerheter för lån och krediter, säger Elisabeth Mattsson. De är ofta en förutsättning för att ett socialt kooperativ ska kunna starta. De hjälper till att bygga upp en förståelse på banken för hur kooperativen fungerar.

 

Viljan att påverka skapade ett magasin om hållbar konsumtion
camino31_low
Sveriges bredaste livsstilsmagasin för en hållbar konsumtion heter Camino och har sin redaktion på Tredje Långgatan i Göteborg. Tidskriften kommer ut med sex nummer per år och har cirka 12 000 ex i upplaga.
– Vi är en hybrid mellan en traditionell kulturtidskrift och ett mer kommersiellt magasin, säger chefredaktören Johanna Stål.
Att starta tidskrift brukar inte vara något speciellt lönsamt projekt i Sverige. Vi är ett av världens tidskriftstätaste land, men få av de små brukar kunna leva på sitt engagemang.
Men detta bekymrade inte Johanna och hennes vänner Caroline Peterson och Tobias Jansson. I januari 2007 startade de sitt magasin efter många års ideellt arbete med freds- och miljöfrågor.
– Vi hade det brittiska, etiska livsstilsmagasinet New Consumer som förebild, berättar Johanna. I till exempel USA och England finns det en stor flora av denna typ av tidskrift, men vi blev först i Sverige.
Camino låg helt rätt i tiden och drog som en löpeld över landet. Många var de som ville läsa om en bättre värld, goda exempel på individer, företag och organisationer som jobbar för ett mer hållbart samhälle. Med en lyxig och läcker förpackning.
– Vi ville göra en snygg tidning. Vi lägger lika mycket fokus på bild som text och använder samma estetik som de övriga livsstilsmagasinen.
Visionen med Camino är att kunna påverka. Och Camino är så mycket mer än en tidskrift, omkring denna växer hela tiden events och föreläsningar.
– Vi vill ha en synlig marknadsföring och mycket noggrant utvalda annonsörer, säger Johanna. Vi vill dessutom att alla som bidrar till tidningen ska få skäligt betalt för sitt arbete.
Coompanion har varit ett bollplank för redaktionen sedan starten och Kreditgarantiföreningen finns med som en säkerhet.

Tips till andra:
1. Gör det du är bra på. Ta hjälp med annat. Bästa nyttjandet av mig själv är till exempel inte att sitta och fakturera, utan att vara chefredaktör.
2. Det finns mycket bra kostnadsfri hjälp att få.

Föreningen som förmedlar konst till byggbranschen
VästSvensk ByggKonst (VSBK) är en förening som huvudsakligen arbetar med att förmedla konstnärliga uppdrag till konstnärer och konsthantverkare i byggbranschen. De arbetar dessutom med utbildning av konstnärer och byggbranschens aktörer för att dessa ska lära sig mer om varandra.

VSBK är resultatet av ett samarbete som Konstnärernas Kollektivverkstad i Göteborg hade med Arbetsförmedlingen Kultur. I dialog med konstkonsulenterna i Västra Götalandsregionen omarbetades och utökades konceptet under 2007 till att drivas av de sex viktigaste medlemsorganisationerna för konstnärer och konsthantverkare i regionen: KKV Gbg, KKV Bohuslän, Konstnärscentrum Väst, Konsthantverkcentrum Väst, Not Quite och Medieverkstan Skaraborg. De sex organisationerna startade 2007 tillsammans den ekonomiska föreningen VSBK. Ekonomiskt stöd kom från regionen och de fick även ett Kulturprojektstöd.
Under uppbyggnadsfasens första år fanns inga inkomster alls. Föreningen konstruerades och organiserades och i maj 2008 och började de arbeta med förmedlings- och insäljningsarbete.
– Projekteringstiden inom byggbranschen kan handla om flera år, säger Gaby Hain, föreningens kassör och anställd som ekonomiansvarig. Vi måste ha en lång framförhållning och det tar lång tid innan föreningen får in den provision som ska finansiera verksamheten. Vi insåg att vi behövde en check-kredit.
– Vi fick kontakt med KGF och Jan Svensson. Under vägledning och med hjälp av honom fyllde vi i de blanketter som krävdes, lämnade in en budget och en likviditetsbudget. Jan gjorde det mesta. Jag levererade bara information och papper. Checkkrediten finns kopplad till ett nytt konto som öppnades i Ekobanken. KGF har nu gått i borgen för vår checkkredit.
Gaby Hain tycker att föreningens framtid ser ljus ut.
– Konsten behövs, inte minst i kristider. Det är min fulla övertygelse att även byggbranschen inser det, säger hon.
TIPS TILL ANDRA:
Nyttja gärna KGF. Det kostar en liten överkomlig slant men all rådgivning är gratis och det är kunniga och engagerade rådgivare.

 

En ekonomisk förening stämde med idén om platt organisation
38012_130613570314790_8295246_n-100x100
”Med glädje, värme och humor hjälper vi dig som privat- eller företagskund att skapa den resa du önskar, vare sig det gäller din affärsresa till Delhi, personalresan till Krakow eller en romantisk helg i Rom.”
Så presenterar sig den lilla resebyrån smarttravel på sin hemsida. De som står för glädjen och humorn på smarttravel är Katarina Andersson och Annika Butterley. De jobbade tillsammans redan innan på en annan resebyrå, så de har lång och gedigen erfarenhet.
– Vi kände att vi i praktiken drev mycket av verksamheten på vår gamla arbetsplats och vi pratade ofta om att vi skulle kunna göra det i egen regi, säger Katarina Andersson.
Det tog ett års tvekan innan de vågade hoppa, men 2006 tog de steget fullt ut och gick iväg till flera banker för att prata ekonomi.
– Vi hade fördelen att ha många kontakter i branschen redan när vi startade, säger Katarina. Annika hade till exempel som flygansvarig bra kontakter med de flesta flygbolag.
En dag var de uppe på Coompanion för att informera om nya tågsystem och berättade då om att de skulle sluta för att starta eget. När de fick frågan vilken företagsform de funderade på blev svaret först tveklöst aktiebolag.
– Men vi blev kvar i en och en halv timma, berättar Katarina. Och när vi gick därifrån kändes det självklart att vi skulle starta en ekonomisk förening. Denna företagsform stämde väldigt bra ihop med våra funderingar om den platta organisation vi ville jobba med.
Verksamheten kräver att Katarina och Annika måste ligga ute med stora belopp.
– Vi måste till exempel som nystartat företag betala flygbiljetterna innan vi i vår tur får betalt av kunderna. På så sätt blir det ett glapp på en miljon varje månad.
Många banker är fortfarande skeptiska till ekonomiska föreningar. Men en bankkvinna som de träffade kände till KGF och hade bra erfarenhet av samarbete med dessa.
– Tack vare KGF har vi kunnat öka våra checkkrediter.
Katarina och Annika har jobbat 60–80-timmarsveckor sedan starten. För trots att de växte snabbt har de ännu inte vågat ta in någon ny person.
– Men vi känner stor tillförsikt. Trots den ekonomiska krisen är ännu orderingången ungefär som tidigare.

TIPS TILL ANDRA:
1. Undersök marknaden väl innan nu startar ert företag.
2. Starta i liten skala först – gärna hemma som hobby i kombination med ett fast jobb. (Om du inte startar i samma bransch!)
3. Tveka inte att söka hjälp av experter.
4. Var försiktig.

 

Köttproducenter gick samman
damir-268x200
Kaprifolkött – KRAV-godkänt nötkött från gårdar i Bohuslän och Dalsland– är från början en idé av Stefan Edman. Föreningen bildades och drevs som projekt från 2001 till 2005 då Kaprifolkött ekonomisk förening med cirka 90 medlemmar/köttproducenter fick stå på egna ben.

Upplägget tidigare var att leverantören sålde djuren till Scan, som slaktade, grovstyckade och sålde till COOP-butiker i Västsverige. Kaprifolkött hade själva till exempel hand om beställningar från butikerna.
– Men det blev allt tydligare att något måste göras för omsättningen, berättar Jan Johansson på Kaprifolkött. Våren 2008 dök en idé upp som i grunden är enkel och självklar. Vi borde göra affären själva i föreningen. Konsum Värmlands Charkfabrik erbjöds samarbete. Efter en tids funderande accepterade de och jag bedömer att vi har stora möjligheter att tillsammans öka försäljningen.
Via Tanums Sparbank fick Kaprifolkött kontakt med KGF och fick en kreditgaranti godkänd.
– Vi har haft ett mycket positivt samarbete med Almi, Sparbanken Tanum och KGF, säger Jan.
– Vi har nu fått betydligt bättre lönsamhet i föreningen och vi får dessutom pengar över för viktiga marknadsföringsåtgärder och liknande.
TIPS TILL ANDRA:
Skaffa alltid någon utomstående att bolla tankar med. Det minskar risken för inskränkta tankar.

 

”Vi ville göra det på riktigt”
april-11_007-268x200
Tre tjejer gick på förskoleutbildningen i Karlstad. En dag fick de en uppgift: ”Skriv om er drömförskola.” Och de tittade på varandra och sa: ”Det där skulle vi väl kunna göra på riktigt! Tillsammans.”
Idag drivs förskolan Myran i Åmål som ett personalkooperativ. Myran är den första kooperativa förskolan i kommunen, så det fanns inte ens några blanketter för ärendet. Det blev ett pionjärarbete.
– Vi lämnade en intresseanmälan hösten 2007, berättar Ann Svensson, en i den ursprungliga trion.
Beslut kom våren därpå. De letade upp en tom lokal och fick startbidrag för inköp av möbler och pedagogiskt material. I augusti 2008 kom de första barnen.
– Vi har växt sakta men säkert, berättar Ann. Lokalbidrag per barn haltade lite från början, men vi blev beviljade starta-eget-bidrag som räddade situationen.
De fick hjälp från Coompanion med hur man startar och driver ett företag, och de sökte och fick en kreditgaranti på 50 000 kronor från KGF.
– Vi har inte behövt använda oss av krediten. Men den finns där som en säkerhet och trygghet.
På Myran har man fått jobba VÄLDIGT mycket.
– Vi kunde det pedagogiska, men det har varit mycket nytt att lära sig hela tiden. Nu kommer andra till oss och frågar saker. Till exempel vill flera veta hur det går att få bra samarbete med kommunen.
TIPS TILL ANDRA:
Ring och prata med andra kooperativ.

 

Konstnärer i unikt samarbete
logo
Dansbyrån är ett produktionskooperativ som startades 2001 av professionella dansare, koreografer och dansvetare, för att dela på produktions- och administrativa kostnader. Det är ett unikt samarbete eftersom det drivs av utövande konstnärer.
–  Sedan starten 2001 har vi arbetat för att förbättra förutsättningarna för danskonsten och öka och bredda utbudet av professionell danskonst och dansteori i Västsverige, säger Myriam Mazzoni, producent.
Dansbyrån har ett regionalt, kommunalt och nationellt långsiktigt verksamhetsstöd i kombination med kortsiktig projektstödd verksamhet.

Våren 2004 invigdes kooperativets stolthet, Dansbyrån Studio.
– Det är vårt växthus, säger Myriam. Att frigöra tid för konstnärligt skapande är en av våra grundläggande tankar och detta möjliggör vår studio.
Men hyresvärden krävde en borgenär. Tack vare att Stiftelsen för kooperativt nyföretagande och KGF delade på borgenförbindelsen så löste det sig.
– Vi har fått mycket hjälp för att lösa detta.
På Dansbyrån ser man ljust på framtiden. Mitt i lågkonjunkturen har de dubblat sin personalstyrka.
TIPS TILL ANDRA:
Våga se på möjligheterna utanför ditt eget sammanhang. Leta upp och skapa nya nätverk.

 

Kreditgarantin gav trygghet
frontbild-268x200Strax före jul 2006 kom beskedet att den kommunala Hålanda Förskola skulle läggas ned. Barnen hänvisades till en förskola 15 kilometer därifrån.
– Det var lätt att övertala alla föräldrar att vi borde starta en kooperativ förskola, säger Matz Gustafsson, kassör i föreningen. Men det brådskade.
De hade mindre än nio månader på sig att få igång en fungerande verksamhet. Och de ville absolut se till så att inte personalen försvann till andra jobb.
– Jag snokade runt för att få en idé om hur vi skulle säkerställa likviditet och löneutbetalningar till de sju anställda. Hittade KGF på nätet. Med deras kreditgaranti kunde vi snabbt låna 60 procent av vårt behov.
Detta innebar att de blivande kooperatörerna kunde koncentrera sig på att bygga upp verksamheten.
Under hösten 2007 förhandlade de med Ale kommun om en bidragshöjning. Förhandlingarna ledde till högre bidrag som gav egen kraft att klara ekonomi utan extra tillskott.
– I slutändan behövde vi inte använda oss av KGFs kreditgaranti. Men den gav oss trygghet. Det hade varit svårt känslomässigt att be föräldrarna om 7000 kronor i borgen för varje barn. Kreditgarantin löste upp alla knutar för oss. Framtiden ser ljus ut!

TIPS TILL ANDRA:
1. Var väldigt medveten om vad ett lån är. Lånet är bara en tillfällig nödlösning.
2. Man måste satsa på en bärkraftig ekonomi.

 

Här kan du ladda ner alla goda exemple i en pdf-fil: Goda exempel